Idag var dagen jag sprang över en mil för första gången sedan sjuan. Eller sprang och sprang. Jag gick ganska mycket och trots det tog jag mig runt den 10,4 km långa banan på 75 minuter.

Jag är supernöjd, förutom att foten domnade i mitten och jag var tvungen att stanna och försöka fixa det (vilket inte lyckades). Men det försvann den sista fjärdedelen sen. Var inte så jobbigt att springa som jag fruktat faktiskt, och med viking-, power- och folkmetal lyckades jag hålla tankarna borta ifrån att det var jobbigt. (Spellistan finns HÄR!)

Brinell-maran var det enda vi gjorde idag, så efteråt var jag ledig. Tog igen mina förlorade fettreserver på en café med nåra kompisar och lite glass. Den resterande delen av dagen har jag suttit i en fåtölj och kollat på youtubeklipp. Tycker benen har jobbat tillräckligt idag, så de ska ju inte behöva bära runt mig mer än de måste. 

Förstår förresten inte varför man alltid ska springa på grus och asfalt. Mycket roligare att springa bland småstigar, mossa, pinnar, stenar osv. Varför inte springa på en myrstig? I och för sig inte så snällt mot myrorna kanske...